tisdag 14 april 2009

Radiumhemmet


Följande text är ett utdrag ur Nina Einhorns essä om Färgstarka Pionjärer.

"Nordens första cancerklinik

Bildandet av Cancerföreningen i Stockholm var avgörande för utvecklingen av Radiumhemmet - Nordens första cancerklinik.
Som en starkt lysande pionjär framstår i första hand Gösta Forssell. Som han själv uttryckte det så "fångades han tidigt av strålarnas magi".

Han vikarierade redan som medicine kandidat hos Tor Stenbeck som tillsammans med Tage Sjögren var de första i världen som rapporterade om cancerpatienter som botats med hjälp av röntgenstrålning. Gösta Forssell startade 1908 med hjälp av kirurgprofessorn John Berg ett eget röntgeninstitut på Serafimerlasarettet. Institutet var inrymt i en källarlokal på 42 m2. Tack vare Cancerföreningens insamlade medel kunde man 1910 flytta till en 8-rumslägenhet på Scheelegatan - Radiumhemmet kom till. Namnet skulle symbolisera hemmiljö och ge patienterna trygghet.

Den lilla kliniken på Scheelegatan kunde ta emot tio inneliggande patienter, hade en röntgenapparat och 120 mg radium. Radiumhemmet var då helt privat och den finansiella situationen var osäker. 1913 ansökte man hos Stadsfullmäktige i Stockholm om medel från den s.k. Forsgrenska fonden. Efter ett besök av Stockholms Stadsfullmäktige beviljades 500.000 kr från denna fond vilket räddade den ekonomiska situationen.

Flytt till Fjällgatan

När verksamheten växte och lokalen på Scheelegatan blivit alltför trång flyttade man med stöd av Stockholms Stad till Fjällgatan 23. Året var 1916. I de nya lokalerna kunde man nu ha både poliklinisk verksamhet, vårdavdelningar med 34 sängar och rum för strålbehandling, både med röntgenapparatur och med radium. Dessutom inrättades bostäder för läkare, sjuksköterskor och annan personal.

År 1917 delades kliniken i två delar, en allmän klinik med Elis Berven som ledare och en gynekologisk klinik under ledning av James Heyman samt Gösta Forssell som gemensam chef. Den första publikationen skriven av Gösta Forssell kom ut 1909 och man presenterade resultaten internationellt i Paris 1910.

Gösta Forssell förblev Radiumhemmet chef fram till 1927.

Rolf Sievert blev den pionjär inom radiofysik som Gösta Forsell övertalade på ett hotellrum i U.S.A. år 1920 att ställa sina kunskaper till Radiumhemmets förfogande. Han var kanske den främste forskaren av alla de pionjärer som byggde upp Radiumhemmet.

Han använde sin egen förmögenhet för forskning om joniserande strålning men det var också han som omvandlade strålterapi från konst till vetenskap.

Var och en av dessa fyra gestalter, Gösta Forssell, Elis Berven, James Heyman och Rolf Sievert och även senare patologen Olle Reuterwall bidrog till den position som Radiumhemmet intog internationellt.

Internationellt genomslag

Redan 1920 skapades arkiv- och statistikavdelningen och grunden lades till den i sitt slag exceptionellt väl genomförda follow-up av patienterna.

Till denna fullständiga follow-up bidrog det faktum att patienterna fick helt fria resor till och från Radiumhemmet oberoende av var de bodde i landet. Detta hände 1917 när Gösta Forssell blev tillfrågad av Konung Gustaf V, som hört om hans framgångar på kräftbekämpningens område, vad han önskade sig som kunde befrämja hans arbete. Monarken förväntade sig troligen att få höra något om ny apparatur, mera radium, bättre lokaler. Istället så fick han från Gösta Forsell ett förslag att alla patienter inom Sverige skulle få fria resor till och från Radiumhemmet. Så blev det, och så har det förblivit även om det idag är sjukkassan som träder in och avstånden till Radiumhemmet inte längre är så stora.

Tack vare denna framsynta begäran blev en noggrann uppföljning av patienterna och strålbehandlingens sena effekter möjlig. Man kunde 1928 på den internationella radiologkongressen i Stockholm för första gången inom den kliniska forskningens historia presentera ett oselekterat totalmaterial av flera hundra patienter, alla behandlade vid samma klinik och noggrant uppföljda under flera år. "

Som kuriosa kan nämnas att Gösta Forsell var min farmorsmors kusin och min farfars svåger.

Inga kommentarer: