No more candy

Helgen som gått har varit hektisk. Det är ett heltidsjobb att vara sjuk ibland. Som tur är har jag mått rätt bra även om jag varit lite trött.

Fick kvällspermission i fredags (efter en hel del tjat och förhandlande). Var tillbaka på sjukhuset 0730 på lördag morgon. Vid ronden kl. 11.00 träffade jag en annan läkare som tyckte det var onödigt att jag var kvar eftersom jag kunde ta blodsocker själv liksom insulinsprutorna. Det kändes skönt att komma hem igen. Tim var funktionär på en seniormatch på Bergshamra på dagen, så jag hade några timmar att landa.

Jag har tagit blodsockervärden hela helgen, vilket är en tråkig historia. När Tim kom hem från sin semester i Norge, så hade han med sig bl.a. en liten ask med vaniljpraliner till sin godisälskande far. Det väckte lite minnen, tidigare fanns de att köpa i Sverige också (på konsum av alla ställen), men jag upptäckte att nu gick de inte att få tag i längre. Så, i torsdags innan jag skulle till dagmottagningen för mina cellgifter var jag in på Lidl för att handla några småsaker. Och där ser jag, vaniljpraliner!! Så jag passade på att köpa med mig några hekto (givetvis lyckligt ovetande om att mitt blodsocker redan var helt åt skogen).

Så, på lördagskvällen (lördagsgodis dags), så överlämnade jag med sorg i hjärtat hela min godis-och- kak-stash till Tim, som självklart blev överlycklig (själv fick jag nöja mig med lite färska räkor, vilket ändå var rätt ok). Vaniljpralinerna behöll jag dock i mina gömmor. Senare på kvällen började jag funder hur snabbt mitt blodsocker reagerade, hur mycket kan man äta innan något börjar hända. Jag beslutade mig för att testa (i rent vetenskapligt syfte givetvis). Jag kollade blodsockret, tog 3-4 praliner (ja, de är pyttesmå). 1 timme senare kollade jag blodsockret igen. Det hade bara gått upp 1 enhet. Shit pommesfritt, det här verkar ju inte vara några problem, så jag tog en rejäl näve, sjönk ner framför TVn och kände mig riktigt nöjd. Det finns ett liv som diabetiker också. 1 timme senare tog jag blodsockerprov igen. +10 enheter.

Söndag. Amerikansk fotbollsmatch på Bergshamra. Vi mötte Tyresö och slog dem. Trots det spelade vi inte särskilt bra. Tim som haft problem med ryggen hela veckan (och motivationen), spelade dock jättebra.

Måndag : Har varit på Diabetesdagvården större delen av dagen. Jag har neuropati i fötterna. Vet inte om det beror på diabetes eller cellgifter dock. Min försämrade syn resulterade i en remiss till St Eriks ögonklinik. Vet inte hur jag ska hinna med allt. Ska tillbaka till St.Göran på Torsdag. När jag kom hem fann jag en kallelse till Karolinska för att operera in min port på måndag. Det är ett heltidsjobb att vara sjuk.

I några av mina tidigare bloggar har jag hoppat på alla religiösa människor, så nu tänkte jag hoppa på alla som tycker det här med alternativ och komplementär medicin är bra. Och som vanligt så finns det ju många fina underbara människor även bland dessa. Men det är ju inte dessa jag vill hoppa på förstås. Men jag tycker det är viktigt att ha goda kunskaper om vad det faktiskt handlar om, särskilt som man utnyttjar människor som är desperata, t.ex. när den riktiga vetenskapliga medicinen inte har svar eller där man inte kan bota. Cancervård är ett sådant område.

Kvack-område 1: Magneter och magnet terapi

Ta t.ex. http://www.hyra.nu/friskvard/pressentation.htm där man kan köpa en magnetmadrass för 3 495 Sek. I det finstilta skriver man ”Magneter ger minskad smärta, Statens beredning för medicinsk utvärdering, bekräftar i sin rapport. Nu hade kanske inte säljarna räknat med att något tar sig till SBUs hemsida, letar rätt på rapporten, letar sig sidan 416 som är det enda stället i rapporten som berör just magneter. Där står ”Det vetenskapliga underlaget är motsägande när det gäller smärtlindrande effekter av magnetterapi”, vilket i klartext betyder att det inte finns något vetenskapligt belägg för att de fungerar för smärtlindring.

Humlegården i Danmark är ett annat ännu tydligare exempel på hur man behandlar cancer med magnetterapi. http://www.humlegaarden.com/english/index.html

Men om man ska ta det från början. År 1774 lyckades den österrikiske läkaren Franz Mesmer behandla en mentalsjuk kvinna med magneter. Efteråt lyckades han i och för sig uppnå samma resultat utan magneter, men fastnade ändå för att magneter nog hade en helande effekt. Effekten döptes till ”animal magnetism”. Efter ett tag blev han dock ifrågasatt och en kunglig kommission tillsatt av Louis XVI, utredde hans verksamhet och kom fram till att han var en bedragare. Trots detta så finns det än idag en magnet industri. Ett vanligt (men lika felaktigt) argument/resonemang är att i blodet finns det järn, alltså kan man med en magnet förbättra blodflödet och därigenom bota/lindra en massa åkommor. Att järnet är bundet i hemoglobinet och inte alls är magnetiskt snarare tvärtom är något man missar. Om järnet i blodet vore magnetiskt skulle de flesta människor dö i en magnetröntgen.

Men varför stanna vid att försöka bota människor med magneter. Företaget Magnopulse säljer en magnet som ska läggas i hundens vattenskål. Inte nog med att hunden mår bättre, man lyckas med den vetenskapliga sensationen att magnetisera vatten. Pyttemagneten kan man köpa för strax under 300 sek på http://www.magno-pulse.com/product_info.php?cPath=23&products_id=33.

Det som de flesta kvack-produkter har gemensamt är att de framförallt backas up av anekdotiska fakta. De ”vetenskapliga studier” man refererar till har ofta stora problem vad gäller validitet. Och sällan eller aldrig lyckas man visa mer än placebo-effekt.

Argumenten för alternativ medicin och komplementär medicin brukar också vara att skolmedicinen styrs av multinationella läkemedelsföretag som bara vill tjäna pengar och inte alls är intresserade av att göra folk friska. Därför förföljer de och smutskastar alternativ och komplementärmedicinen.

En stor fördel med magneterna är dock att det inte är skadliga.

English version

The weekend has been quite hectic. It is almost a fulltime job to be sick. Fortunately I have been feeling quite ok even though a bit tired. On Friday, I got to leave in the evening and stay the night at home, but I had to be back at the hospital at 7.30 am on Saturday. I met a new doctor at 11 o’clock Saturday, and he actually agreed with me. As I had learned how to check my blood sugar levels as well as how to take insulin, he did not either see any point in me staying as an in-patient. It felt great to get back home on Saturday afternoon. Tim was at Bergshamra helping out at the seniors’ football game, so I had a couple of hours to myself.

A had to check my blood sugar levels about 8-10 per day, but it gave me the opportunity to check it out and get a better understanding of the dos and don’ts. When Tim came back from his holiday in Norway, he gave me a small box of chocolates, a type that I used to love when I was younger. They are a bit difficult to find in Sweden nowadays. On Thursday, just before I went to chemo, I went shopping for some small things, and actually found the same type of chocolates. So, of course, I bought a large bag of them (happily unaware of my skyrocketing blood sugar level).

On Saturday, I gave Tim all the contents of my candy-stash. Tim was happy of course. The chocolates I still kept hidden. So, later in the evening I decided to do a test (purely scientifically, I will do anything for science). I wanted to see how my blood sugar reacted and how fast it would react. So, I took 3-4 pieces of chocolate, waited an hour and checked my blood sugar. Only +1 unit. That’s great, so now I took a whole bunch of them. An hour later I checked my blood sugar yet again. Now it had increased by 10 units. I guess I will not do that again.

Sunday. American football game at Bergshamra, against Tyresö. We beat them, even though the team did not play that well. Tim who had had problems with his back all week as well as his motivation, played really well though.

Monday: Been to the diabetes clinic almost all day. Apparently I have neuropathy in my feet. I still do not know if it is caused by diabetes or a side effect of the chemo. I will also have to go to another hospital to check out my eyes. I will have to go back to the diabetes clinic on Thursday. When I came home I got a letter from Karolinska hospital saying that I will have my surgery (vene catheter) on Monday. It is a full-time job to be sick.

In some of my earlier blogs I have attacked religion, so now it is time for an attack on the Complementary and Alternative Medicine (CAM). I know there are a lot of fantastic people, kind, caring and intelligent, that still believe in this sort of thing, and they are certainly not the target for this.

But I think it is important to understand the facts around this. Especially as it is quite common that they claim to cure things like cancer and take advantage of people that are desperate.

Quack-area 1: Magnets and magnet field therapy.

At http://www.hyra.nu/friskvard/pressentation.htm you can buy a magnet mattress for Sek 3495 (Usd 540). In the fine print they state that a Swedish government organization has stated that magnets do relieve pain. Well, if you look into that report the only statement regarding magnets is “The available research on this is contradictory”. Which really means , there is nothing to support the claims.

Humlegården in Denmark, is an even clearer example. The use magnetic field therapy to treat and cure cancers. As usual supported by a lot of anecdotal “evidence”. http://www.humlegaarden.com/english/index.html

But to start from the beginning. Franz Mesmer, and Austrian doctor, used magnets to treat a young mentally ill woman in 1774. Mesmer then discovered he obtained the same results without the magnets, but rather than putting this development down to the placebo effect, he decided it was his own power of healing which influenced what he imagined to be the “universal fluid” between him and his patients. He called this “animal magnetism”. His activities led, after some time, to allegations of fraud, following which King Louis XVI set up a Royal Commission to investigate Mesmer’s claims. The commission concluded that there was no evidence for his claims. Despite this, there is still a quite large magnet industry today. A common (but still incorrect) argument/explanation for the effect of the magnets is that blood contains iron and magnets attract iron. So when putting a magnet onto the skin, the blood under will flow faster. However, the iron in blood is contained in haemoglobin molecules and is not ferromagnetic like metal, but very slightly diamagnetic, which means that it is repelled, not attracted to magnets. If it had been at all ferromagnetic, people would die in an MRI-scan.

But why stop at trying to cure people with magnets. The company Magnopulse sell a small magnet that you place in your dogs water bowl. I will magnetize the water and make your dog healthier. How they manage to magnetize water it does not say, but the small magnet can be yours for Sek 300 (USD 50). http://www.magno-pulse.com/product_info.php?cPath=23&products_id=33.

As most products in this field, they are only backed up by anecdotal facts. The research studies that they claim support their products usually have problems with their validity and very seldom if at all are they able to show anything more than a placebo-effect.

The general arguments for CAM usually goes like this: The traditional medicine is controlled by the pharmaceutical industry which have no intention of curing people (they only want to earn money and continue to do so), so they invest a lot of money in campaigns against the CAM. Sounds like a conspiracy).

Ok, in favor of the magnets, the are at least not dangerous to use.